Det gnager.

Det dåliga samvetet har gnagit i mig hela dagen idag. Eller i alla fall efter lunch, för när jag blir trött blir jag alltid lite sentimental. Hur som helst, jag gjorde nåt dumt imorse, som jag nu sitter och mår dåligt över. Skrutten hade hittat en lång gren med löv på. Den var risig och skitig, men han ville ha med den till dagis. Jag lät honom hålla den i handen medan vi cyklade, men sa att han fick lämna den utanför när vi kom fram. När vi väl gled in på cykelparkeringen, innanför grinden så glömde jag att han skulle lämnat den, så jag ryckte tag i kvisten och sa att den där skulle vi ju lämna! Han visste ju det redan innan, men ändå såg han så förvånad ut. Inte konstigt egentligen, jag skulle också bli förvånad om nån plötsligt drog nåt ur händerna på mig. Vad jag egentligen borde gjort är naturligtvis att påmint honom och bett honom själv lägga pinnen utanför. Vem är jag att rycka nåt ur hans händer?! Jag skulle känna mig jävlig dum om situationen var den omvända. Fy fan, vad dumma saker jag gör. Det är så lätt att vara efterklok.