Min son har välsignats med att vara morgonpigg. I morse vaknade han samtidigt som Darlings klocka ringde, typ 06.00, och satte igång med sin heja-ramsa, "Klockan är sju, klockan är sju! Alla måste vakna nu!" Om jag någon gång haft lust att utnyttja ångerrätten på honom så har det varit dessa morgnar.
I alla fall, vi har egentligen häckarna fulla, men orkar inte riktigt ta tag i det. Alldeles för mycket jobb, för lite ljus och för få flyttkartonger.
Men, som man brukar säga, allt löser sig.
Snart har jag plenty of room och plenty of light. Är det inte vårdagjämning snart?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar