Det pustar och frustar!

Vädret alltså. Tredje veckoslutet i rad som det stormar ordentligt.
Idag fick jag äntligen stormsäkra i alla fall; jag ställde in soptunnan i garaget! Tänkte spika fast plank för fönstren, men Darling satte p!

Har precis skickat den lille vilde till John Blund, två timmar senare än vanligt. En lång och sen middagslur ligger bakom.
Nu sover han gott i alla fall och lär så göra tills han vaknar. (Ha, ha... Ha?)

Ska dra nåt gammalt över mig nu, här är kallt som i Jukkasjärvi, kanske kryper ner i soffan med Darling, får se om han klagar över trängseln.

Tjing, tjing.

Nu blev JAG sjuk!

Fy faan.

Ingen kräk eller diarré dock, däremot influensa, verkar det som.

Inget som dödar, no neeed to worry.

Jag fick ett infall.

I ett svagt ögonblick ville jag hänga på det där "Fejsbook". Såsom alla andra.
Jag gled runt ett tag (med "solglajjerna" på), men insåg snabbt att jag nog inte har ork och lust att "poke:a" och "add:a" och allt vad det hette.
Jag gjorde en snabb sorti och gled ur deras medlemsregister. Lika snabbt som jag gled in.

Barnet är fortfarande löst i magen och innehar horisontalläge i soffan, mest hela tiden.
Han fick i alla fall i sig två hela mackor till frukost och ett päron till förmiddagsfrukten. Efter nästan fyra dygn utan mat i magen är han nog hyfsat hungrig. Skönt att aptiten är på väg tillbaka.

Träsmak.

Idag har jag suttit stilla en kvart sedan frukost.
Det har varit plock i trädgården, torka bajs-rumpa, dammsuga övervåning, torka bajs-rumpa, dammtorka golvlister(!), torka bajs-rumpa, svabba golv, vädra sängkläder, dammsuga källare, dammtorka fönsterbrädor och torka kiss-snopp.

Medan Darling lagar maten sitter jag stilla i fåtöljen, och lider av träsmak i röven, så nu måste jag upp och röra på mig...
Nåja, det kunde varit värre, jag kunde ju haft en träskalle till huvud.

Fyra nyanser av brunt.

Kräket verkar helt ha upphört, ingenting på två dygn!
Partyt är alltså slut. Synd, vi hade så många gäster på gång...

Däremot kan vi med glädje meddela att vår son lärt sig den ädla konsten i sprut-lackering,
han testade i soffan nyss och resultatet är förbluffande.

Internetbanken.

Jag har rätt bra koll på mina pengar. I den mån att jag oftast vet när de är slut.
Obotlig optimist, som jag blivit, kan jag ändå inte låta bli att logga in på min internetbank, varje dag, med hopp om att något under ska ha skett. Jag inbillar mig själv att jag någonstans ifrån ska ha fått pengar insatta på mitt konto. Det händer ju aldrig...

Magsjukan fortsätter, utan kräk dock. Varje liten fjärt består av en härlig orange liten klick sörja. Och matlusten är fortfarande borta. Hoppas han blir frisk till på måndag, febern är åtminstone borta.

Kräkparty!

Alla är inbjudna.
För mys-kräk, tryck i ungen typ en banan.
För vattenfallsliknande, tryck i honom en banan och ett glas mjölk.
För kaskad, ge honom lax.
Sen är det bara att torka golv, väggar, bord och stolar.
Sen mår ungen bra och du luktar spya.

I övrigt, en på dialys, en med cancer och en med hjärnblödning. Resten med psykiska problem.
Jag älskar oss alla.

Samtal runt matbordet.

"Pappa har en snopp. (Tugga, tugga, tugga...) Och mamma har en snippa."

"Jaså, säger du det?"

"Jaa. Och jag har också en snippa. (Tugga, tugga) Och så har jag trosor, pappa har kalsonger.
Ibland brukar jag hämta kalsonger från lådan till pappa. (Tugg, tugg, tugg...) När han ligger i sängen med mamma."

Undrar vad min son berättar för sina dagisfröknar?

Ett frisörbesök.

Jag besökte en frisör häromdagen. Jag blev kortklippt. Sittandes i stolen kom jag att känna av hur otrevligt det egentligen är att sitta där. Blindstyre som jag är känner jag mig aldrig rtiktigt bekväm i situationen, eftersom frisören i regel vill att jag plockar av mig glasögonoen för att förhindra att hon klipper av mig skalmarna. Följden blir att jag inte ser ett dugg. Jag kan urskilja färger, men tyvärr inte kontraster. Följden blir att hon klipper mig och frågar vad jag tycker. I regel svarar jag att det blir jättebra, men i själva verket vet jag ju inte! Hursomhelst kan jag bara vänta och vänta. Förr eller senare växer det väl ut.

En gnutta vemod.

Ja.
Nu är det slut på gamla tider, ja, nu är det färdigt inom kort.
Nu är hela rasket städat, nu ska hela rasket bort!
Så jag tar farväl, fast inga tårar rullar på min kind,
men nu är det slut på gamla tider,
nu ska nycklarna lämnas in!

Tack lilla kyffet, i en annan värld hade det kanske kunnat vara vi.

Avundsjuka.

Januari. Grått, regnigt och mörkt. Jag har en vän på vift, och jag är avundsjuk.
Usch, så hemsk jag är.
Vore jag tät som en gris så skulle jag jävlar i mig inte göra annat än att resa till varmare länder. Ja, och betala tillbaka mitt huslån, förstås!
Men sen skulle jag resa så in i helvete!

Som sagt, jag har ett jobb på g. Ge mig det, så ska jag inte besvära mer med mitt tjat...
Ge mig det bara. GE MIG JOBBET!

Tack.

Snälla Gud,

jag har ett jobb på g. Ge mig det, så blir jag glad. Tack på förhand. Vänliga hälsningar, En förtappad själ.

Vi lever.

Men inte mycket mer. Puh!
Vi har installerat oss, firat jul och nyår och varit lediga. Jag är heeelt slut! Så skönt att återgå till vardagen och få jobba igen. Semester är helt klart överskattat.
Jag återkommer när orken gjort detsamma. Ska tömma och städa ur den lilla lägenheten.
Sen kanske vårljuset och energin kan komma åter. Snälla.