Jag är trafikfarlig.

Trots att jag fått kortare resväg är jag fortfarande ute på vägarna en del.
För några månader sedan körde jag på en katt. Jag grät nästan.
Idag körde jag på en fasan. Jag grät inte, men hamnade i chock.
Inte för att jag kört på fågelfan, men för att jag kom på mig själv med att blunda!
I trafiken! I 90 blås! Jag blundade!
Jag är ju tamejfaan livsfarlig!

Respekt.

Darling spelar Guitar Hero och har gett sig djävulen på att klara varenda låt på nivå Hard.
I only say Gooooooood Luck!
Han snäser till åt vilde Bill som leker cowboy, robot, polis och racerbil på samma gång.

Högst respektfullt dämpar sig dock lillen, tar fram sin walkie talkie, sneglar åt pappans håll och viskar ut sina kommandon.

Skära lakans feber?

Lillingen har fått scharlakansfeber.
Jag trodde det var som pesten, utdött. Tydligen ska det gå att bota med en penicillinkur, som enligt honom själv smakar apa. Tapper som han är så sväljer han ändå. Kväljer och grimaserar, skakar på sig, ryser och dricker lite saft. Han är för duktig, min lille kille!

Projekt sova-i-egen-säng påbörjades igår. Med en simpel muta om en leksak gick det galant! Och i bästa super-nanny-anda ska vi idag tillverka en liten tavla med plats för guldstjärnor, där han får en stjärna för varje natt han somnar i eget rum.
Vid tio får han ytterligare en muta. Jag föredrar att kalla det pedagogisk belöning.
Ska prova samma sak med sonen snart. (Hahaha. Hahaha. Hahaha.)

En gottegris bekännelse.

-Min granne bad mig komma över och fika semmelbulle igår. Men han hade ingen grädde i! En torr degbulle var vad han kallar semla! Jag blev så irriterad att jag tackade för mig och gick till Ica för att köpa egna semlor, men när jag kom dit så var de slut!
-Oj, vad tråkigt...
-Ja, och så hade jag ju gått dit, det var ju för långt att gå till Coop också. Jag köpte grädde och mandelmassa och gick hem och gjorde egna semmelbullar!
-Jaha, men då fick du ju en semla i alla fall.
-Mm. Men jag var så irriterad att jag nästan gjorde smör av grädden.

Nya arbetstider.

Det innebär att jag slutar jobba så tidigt att jag missar dagensekokvartifem i bilen.
Vilken lyx!

Att spela kort.

Jag spelade typ poker med ett par av männen i mitt liv.
Viss irritation uppstod från min sida när jag tyckte att de hade fel; "Ni tror att ni är i majoritet bara för att ni är två!" Naturligtvis fick jag äta upp det under resten av kvällen...

Som om det inte var tillräckligt att jag hela tiden förlorade så ville Darling berätta för mig hur dåligt jag spelade; "Ibland är det så lätt att spela mot dig så att jag brukar slänga alla kort över tio."

Självkänsla. Och kalas. Och lantbruk.

Jag har en finfin vän som alltid bekräftar mig när vi ses! Hon ger mig fina komplimanger, även om jag själv känner mig som något katten släpat in.
"Snygg som vanligt!" sa hon när jag träffade henne på affären igår.
Håret hängde i stripor, brillorna satt på sned och jag kände mig hängig som en ampellilja. (Första veckan på nya jobbet har sugit musten ur mig...) Men hon menar verkligen det hon säger, och får mig att tro på henne också!
Jag kände mig mindre hängig och håret verkade slänga så som i reklamfilmer när jag ställde mig i kassan. Fantastiskt vilken underbar människa hon är!

Ikväll firar vi hennes man som fyller trettio. Nog är man gammal när man börjar att bjudas på trettioårsfester, va? Tur man inte själv är den som bjuder in. Än...
Men först ska vi åka och köra traktor, sonen och jag. När jag slutar att bara vara snygg ska jag bli bonde. Fiiii fan vilka fräna maskiner de har!

Håll i hatten.

Jag förstår ju att det pågår en läsarstorm på grund av mitt oflitiga bloggande.
Jag kan lugna er med att allt är under kontroll, jag kommer att uppdatera snart. Snart...