Sonen översätter:
"Mamma, vet du vad Benjamin betyder?"
"Hmm, nej, det vet jag nog inte."
"Det betyder Älskling, vi har inte råd!"
Jag sitter och tyranniserar för tillfället. Vilde Bill är ju vääääldigt fäst vid tv i allmänhet, Nickelodeon i synnerhet. Vi (som i Darling och hans fru) har bestämt oss för att minska på tv-tittandet, så vi TVINGAR honom att leka. Det tar ungefär tio minuter av klängande och tjattrande och gnällande, sen är han i full gång! Han lekte med en liten Rosa Pantern figur alldeles nyss. Det gjorde han ju inte ens när han var bebis. Det enda som krävs är ett "mhm" här och ett "jaså?" där. I övrigt gör han inga anspråk på uppmärksamhet.
Han är förresten blåslagen igen. Som tur är händer det mesta på dagis så ingen kan anklaga oss för barnmisshandel. Igår sprang han med polarna ner för en asfaltbacke.
En unge föll, det var inte nån av polarna.
Anmärkningsvärt är att han, trots fall från lektorn, prejning av trehjuling, vanlig snubbling och så vidare, aldrig har haft hjärnskakning.
Han är sannerligen ett wonderchild.
Nu får jag nog skaka liv i den där Darling. Han tyranniserar inte. Han sover.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
det är ju tur att han är ett rörligt barn då vet ni ju att han är frisk;) hoppas att allt är bra med er Kram från Lastarevägen
Håller med min syster:) Här har vi en son (F) som är överlycklig eftersom han äntligen 12 år gammal lyckats med att få en fraktur på ett långfinger:)
Ha det bra. Kram från Palohuornas
Skicka en kommentar