Ibland, läs; ofta, klagar jag på att Darling inte arbetar i det tempo jag tycker är lagom. Jag anser även att min börda är tyngre eftersom jag jobbar lite varje dag. Tvätt, administration, disk, inköp, planering och städ. Kanske effektiv tid en halv timme om dagen.
Men. När jag ser honom stå och kämpa med bajs eller matrester som luktar spya, från ett bråkigt avlopp iklädd gummistövlar, handskar och ett ansikte förvridet till oigenkännlighet kan jag inte längre tycka att vi lever ojämställt.
Jag jobbar ofta, men han jobbar äckligt.
Fair enough.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar