Om discokungen.

Jag lämnade honom med en stor klump i magen, det ska erkännas.
Jag är allergisk mot såna här typer av popularitetstillställningar, så mycket kan gå snett, redan här. Fel kläder, fel dans, fel attityd och så vidare.

Nåväl. När jag hämtade honom stod han tätt omslingrad i en tryckare med en av tjejerna i klassen och såg ut att smälta in alldeles utmärkt.
Han hade dansat "sån där dans där man drar någon emot sig", "kramdans" och "kycklingdansen".

Moderliga vederbördor.

Äldsta sonen ska gå på disco ikväll. Han har redan briljerat här hemma och visat upp sina moves.
Jag har aldrig tidigare haft sådan kramp i varken mage eller käkar, som när jag försökte hålla skrattet inne!
Jag är en hemsk morsa, jag vet. Huvudsaken är att han inte märker det.

Först ville han ha på sig sina piratbyxor, randiga i svart/vitt, trekvartslånga med typ fransar längst ner, för att "det är så svårt att dansa i jeans eller mjukisbyxor". Jag lyckades ändra på det.

I morse berättade han att många ju brukar sminka sig inför discon. Jag höll andan en sekund tills han sa "men det vill inte jag." Jag hann precis andas ut innan han fortsatte; "Jag vill istället ha små pärlor under fötterna. För du vet, pärlor rullar ju, då kan jag glida bättre när jag dansar."

Nu undrar jag, borde jag avstyra hela skiten medan han fortfarande har en stolthet och heder i behåll? Eller låta honom gräva sin egen grav och ta lärdom av det senare i livet..?

Språkproblem.

Det finns ett ord som Darling bara inte klarar av att uttala. Under våra år tillsammans har jag hört otaliga varianter av ordet "ingredienser".I bilen häromdagen skulle sonen använda samma ord, och döm om vår förvåning när inte han heller klarar av just det ordet!
Beror det på arv eller miljö?

Sjukt barn och fest för tre.

Min son har svinkoppor och får därmed stanna hemma från skolan.
Första dagen gick bra. Andra dagen blev jag trött. Idag har jag varit ett fullkomligt vrak.
Gud, låt honom bli frisk SNABBT.

Ikväll ska vi i alla fall ha party for three! Vi har bakat chokladbollstårta och blåst upp ballonger.
Livat värre blir det, vem vet när denna chansen kommer igen?

Sonen är allergifri.

Jag har hört att väggfärg och rengöringsmedel kan ge små barn astma och allergier.
I vårt hem har vi i stort sett bara tapeter på väggarna, och de rengöringsmedel vi har öppnas så sällan att några substanser knappast kan påverka hans lilla kropp.

Jag känner mig tämligen trygg, trots dessa nya rön.

Om äktenskap.

Den lille Vilde funderar över giftermål. "Men tänk om man svarar "Ja, fast inte alltid.""

Somliga straffas genast.

Jag gjorde ett ryck i trädgården i förmiddags. Det kommer jag att få sota för i eftermiddag.
Hur är det man säger..? Livet är hårt mot de hårda?

Farmor.

Jag hade en fin farmor. Varje år vid denna tiden brukade vi fira födelsedagar med hemlagade våfflor. Idag skulle hon fyllt år.
Jag önskar att jag hade känt henne bättre.

Pinnarna, kapitel tre.

Vi lyckades att göra oss av med pinnarna, till antalet precis 80. Efter viss övertalning av barnen i vännernas familj flyttade två till city, en till grannbyn och 77 till djuraffären.
Så fick sagan sitt slut, och den vuxna pinnen ska kastreras och steriliseras.
Vi vågar inte ta några risker framöver.