Lillot har ju, sedan födseln, varit lite... efter.
Han är dock oerhört observant! Vi satt vid köksbordet en dag och försökte få i honom mat, men han vände bort ansiktet hela tiden! Jag blev smått frustrerad över att han visade sån nonchalans, innan jag upptäckte att det var den öppna luckan till fläktskåpet han försökte få grepp om! Så snart jag stängt luckan kunde han ägna maten uppmärksamhet och åt snällt hela portionen.
En annan dag hade jag lämnat ett par luckor öppna eftersom jag höll på att tömma diskmaskinen och fylla skåpen.
Han kom sälande in i köket och stannade precis innanför tröskeln och lyfte blicken mot skåpen! Han gapade och tittade förundrat från den ena öppna luckan till den andra som om han tittade på en tennismatch och inte förrän jag stängde skåpen slutade han att stirra.
Med ett sånt öga för detaljer skulle det förvåna mig om han inte blev konstnär eller fotograf när han vuxit upp!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar