måndag 4 juni 2012
Mitt tacktal.
Först av allt vill jag bara säga att jag verkligen är överraskad och oerhört glad.
ALDRIG hade jag trott att just jag skulle passera nålsögat.
Nåväl, när jag nu ändå gjorde det vill jag, från djupet av mitt hjärta, tacka alla.
Jag vill tacka min man och mina barn. Mina föräldrar, syskon och deras familjer. Mina vänner.
Doris, arbetskamrater, kassörskorna på Ica, min banktjänstekvinna. Nya grannar, gamla grannar, släkten.
Ja, alla fantastiska människor jag träffat genom min vandring på denna smala väg!
2005-års jeans passar åter igen!
En glädjens dag är här och jag ska fira hela natten lång!
Tack! Tack, alla!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar