Som sig bör, en sammanfattning av varje krönikör.

2015. Tjugohundrafemton. Det sämsta året jag har haft. Men också ett av de bästa... 2015 blev året vi testade både springmask och huvudlöss. Vi inledde med resa till iskyla och avrundade med tropisk värme. Det var året då jag ville skiljas, minst en gång varje PMS. Likafullt är jag fortfarande gift. Tack gode Gud. Eller why God, why? 2015 blev året vi sökte, och fann, oss själva. Och varandra. Det blev också året jag förstod att barnen växer upp, tack Google för all hjälp. Tjugohundrafemton blev året jag genuint förstod alla människors lika värde. Aldrig förr har jag fällt så många tårar över andra människors livsöden och vägval. Ödmjukhet och tacksamhet. 2015 blev året vi sa upp oss och startade på nytt, men fortsatte med gammalt. Det blev året vi uppfylldes av vänskap, gammal som ny, och lät kuriositeten bana väg för nya vägar att korsas. Familjen utökades på obiologisk väg, hjärtat rymmer så mycket mer än man anar. 2015 blev året jag träffade morfar för första gången sedan hans begravning. Tack älskade, underbara för att du lägger ut stenarna framför mina fötter. Tjugohundrafemton blev året vi valde nyfikenhet framför trygghet och med tillförsikt ser fram emot utfallet. Vackra Bråtadal, snart ses vi. Jag väljer att avsluta 2015 med tacksamhet. Trots tårar av sorg och maktlöshet har glädjen och lärdomarna ändå tagit större plats. Imorgon vaknar jag till 2016. Och jag har bestämt att det ska bli Det bästa året i hela mitt liv!

As time goes by.

Mycket vatten har runnit under broarna, so to say. Ändå är allt som det ska vara! Sonet är nu så gammal(T) att vi vuxna tvingas googla grejerna på önskelistan och Lillot har blivit storot. Bella är bra och Darling spirituell. Där står vi nu. Följ med på färden!

Holy macarony.

Nästan två år senare...